Stöd i Läroplanen

Barn har redan innan de börjar skolan många olika "literacies", identiteter som läsare. TV, serietidningar, filmfigurer, leksakskataloger, reklam, spelkonsoller och datorer är fyllda av symboler, bilder och texter som många av barnen har gemensamt med varandra. Är man medlem i KP-webben har man något gemensamt. Alla har också olika sätt att umgås kring språket i sitt hem. Att läsa högt, lära sig klockan eller att spela spel tillsammans är sådana aktiviteter. Syskon emellan har också en egen gemensamhet genom deras lekar där den äldre ofta lär den yngre genom att visa hur man gör. Att ha ett annat modersmål, utöva en religion, träna en sport eller spela musik ger också olika sorters språkgemenskaper och erfarenheter.

"Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling." Lpo 94, s 6

Denna formulering grundar sig på att lärande har bäst förutsättningar när man utgår från elevens erfarenheter och tidigare kunskaper. Att använda sig av elevernas egen kultur och intressen skapar ett naturligt sammanhang och en lust att lära vidare.

"Lärarrummet på Broängen" -barn ser

Databaser, sökmotorer, vuxna och järtan

Just nu arbetar barnen i tema kring kroppen. Man läser, berättar, undersöker och provar. Datorn blir ett naturligt verktyg och komplement. Det finns en uppsjö lekspel om kroppen på webben som de gärna besöker. Vi bestämde oss för att det nu var dags att introducera sökmotorn Google och det digitala användargenererade uppslagsverket Wikipedia. En genomgång i vad en sökmotor är och hur den funkar är viktigt för att kunna sortera i träfflistan. Om vi söker på hjärta vad får vi upp då? Det är inte geléhjärtan vi letar efter alltså måste vi först bestämma VAD det är vi letar efter. Vi pratade också om källkritik där vi bestämde att bla  Wikipedia kan man oftast lita på och tog också upp kommersiella krafter på nätet. Att veta hur man skall göra om man råkar se något obehagligt är också viktigt. Att berätta för en vuxen och prata om det ger dem verktyg att hantera det och en trygghet. Förbud skapar bara förbjudna handlingar vilket gör att barnen inte vill berätta och då lämnar vi dem ensamma i den verklighet som omger dem. Vi hade givande diskussioner och övningar, samtidigt som orden, meningarna och avkodningen sattes in i ett sammanhang. Varför stavas hjärta med h?

Varannan femåring surfar hemma

World Internet Institute redovisar nya siffror som visar att internetanvändandet kryper neråt i åldrarna. De små barnen spelar spel och när de kommer upp i skolåldern använder de nätet som en social plattform att ha kontakt med sina vänner. I sjuårsåldern är det KP-webben, Panfu och olika spelsajter som är stora. Först när ungdomarna kommer upp i 15 års åldern använder de sig av nätet i skolarbetet. Det här är en tydlig indikator på hur skolan tar tillvara på barnens intresse och nätfärdigheter. Skolan måste visa hur man kan använda sig av resurserna på nätet, hur man söker, sorterar, tolkar och förhåller sig källkritiskt. Kan våra femtonåringar det när de gått genom den svenska grundskolan? 

Projektets början

Föräldralediga Karin Müller och Jannie började planera för projektet redan för två år sedan. Våren 2008 började vi arbeta med Karins dåvarande klass vilket gav många värdefulla erfarenheter. Under den terminen fick vi styr på hur vi behövde och ville strukturera upp hanteringen av datorer i rummet, hur barngruppen reagerade i olika situationer och så fick vi ett gäng nya idéer om vad vi såg att man kunde göra. Vi har medvetet hållt det ganska öppet då vi sett det som ett sätt att skapa flexibilitet i våra metoder. Då kan vi prova en sak och märker vi att det inte slår väl ut så kan vi lämna det. Saker vi  bla bestämde då var att benämna saker vid sitt rätta namn. Musplatta, enterknappen, delete, databas och sökmotor blir helt naturliga begrepp för barnen. Första steget blir också att snabbt få barnen självgående med datorns grundfunktioner. Logga in, ansluta till det trådlösa nätverket, hantera webbläsare och redigera i worddokument. Att spara och döpa sina filer. Använda kameran och ljudredigeringsprogam för inspelning av sina texter. Detta är bara förutsättningarna för Digital kompetens. Att tolka, förstå och uttrycka sig i de digitala textuella landskapen. Digital litteracitet kan kort förklaras med att text, bild, film, ljud, layout samverkar vid tolkningen och förståelsen av en text. Det är här vi ser vårt uppdrag.

Första inlägget på pedagogernas blogg

Från och med nu kommer vi att blogga om vad vi gör, vad vi ser, vilka misstag  och vilka framsteg vi gör. Vi ser det som ett värdefullt sätt att reflektera och att bjuda in föräldrarna i vår process. Projektet har nu pågått ett tag och vi har kommit en bit på väg. Eleverna är nu ganska självgående i dators grundfunktioner och datorn är med som ett naturligt verktyg under skoldagen. Vad som är mycket tydligt redan nu är att barnen inte vill gå på rast, har slutat fråga "Hur mycket skall vi skriva?" och att de lär sig extremt snabbt. :)

Vi som kommer skriva är Jannie Jeppesen, mediepedagog, och Pernilla Mellqvist, pedagog i årskurs ett.